Förvirrad!
Jag har ju glömt att skriva om vårt klubbmästerskap!
Det var söndagen den 4/10 va hade det, alltså dagen innan Gizmo försvann i skogen.
Dålig uppslutning tycker jag, men vi som var där hade verkligen roligt!
Det allra roligaste var att vårt träningsgäng "allround-proffsen" vann alla klasserna!!
Och i Largeklassen tog vi hem hela pallen!! :)
Det måste betyda att vi gör nånting rätt i vår träning iaf ;)
Gizmo den lille lurifixen han var på ett sjujäkla bra humör i hoppklassen så han och jag lyckades vinna och är alltså regerande klubbmästare i largeklassen, trots att agilityklassen inte gick fullt så bra!
Från vänster: Frida med sin Bella, Jag och Gizmo, Malin T med sin Vera!
Mediumklassen vanns även den av en i gänget, nämligen Malin och Glada!
Från vänster: Gunilla med Kelly, Malin och Glada, Jennie med Bastian.
Även smallklassen tog vi hem, där Malin T och Signe stod överst på pallen!
Jag sprang med Kaja i denna klassen, vi var dock inte riktigt på samma planet så vi lyckades inte försvara vår titel från förra KM, tyvärr.
Från vänster: Emmy med sin Jack, Malin och Signe, Lina och Dilba.
Alla som var med kämpade på och var superduktiga!!
På söndag är det dags för 4-klubbs i Åhus och allroundproffsen är taggade till tänderna!
Så håll tummar och tassar för oss,
och kom gärna och hejja!
over n out
Det var söndagen den 4/10 va hade det, alltså dagen innan Gizmo försvann i skogen.
Dålig uppslutning tycker jag, men vi som var där hade verkligen roligt!
Det allra roligaste var att vårt träningsgäng "allround-proffsen" vann alla klasserna!!
Och i Largeklassen tog vi hem hela pallen!! :)
Det måste betyda att vi gör nånting rätt i vår träning iaf ;)
Gizmo den lille lurifixen han var på ett sjujäkla bra humör i hoppklassen så han och jag lyckades vinna och är alltså regerande klubbmästare i largeklassen, trots att agilityklassen inte gick fullt så bra!
Från vänster: Frida med sin Bella, Jag och Gizmo, Malin T med sin Vera!
Mediumklassen vanns även den av en i gänget, nämligen Malin och Glada!
Från vänster: Gunilla med Kelly, Malin och Glada, Jennie med Bastian.
Även smallklassen tog vi hem, där Malin T och Signe stod överst på pallen!
Jag sprang med Kaja i denna klassen, vi var dock inte riktigt på samma planet så vi lyckades inte försvara vår titel från förra KM, tyvärr.
Från vänster: Emmy med sin Jack, Malin och Signe, Lina och Dilba.
Alla som var med kämpade på och var superduktiga!!
På söndag är det dags för 4-klubbs i Åhus och allroundproffsen är taggade till tänderna!
Så håll tummar och tassar för oss,
och kom gärna och hejja!
over n out
Tänk vad lyckligt lottad jag är!
I måndags tyckte Gizmo att han skulle leva upp till sitt kennel namn - Escape.
Jo visst, kl 11.35 försvann han från mamma när de var ute i skogen och gick.
Kl 13 fick jag (som jobbade) reda på detta och blev lite smått panikslagen eftersom han aldrig gjort så innan.
Tio-femton minuter kan han väl visst irra omkring i skogen ibland,
men nu hade han ju varit iväg i en och en halv timme.
Som tur är har jag underbara kollegor så jag kunde åka från jobbet och begav mig ut i skogen.
När klockan var två och vi fortfarande inte hade sett ett spår av honom fick min kära sambo åka från jobbet,
hämta våra flickor och sen begav även de sig ut i skogen.
Då var jag, mamma, syrran och hennes kille, samt lillebrors flickvän redan ute och gick.
Så allt som allt var vi 6 personer och tre hundar ute och letade.
Sambon var inbokad på agilityträning med vårt träningsgäng på kvällen men eftersom Gizmo fortfarande inte kommit tillbaka när klockan var 17 så kändes det sådär.
Vad händer då?
Jo efter ett par samtal till övriga medlemmar i "allround-proffsen" så var alla plötsligt påväg till Wisseltofta.
Frida kom med sin berner sennen Bella, Andreas och Malin kom med sina flickor Signe och Vera och sen gick vi alla skallgångskedja tills klockan var 21.
Jag tycker det är helt fantastiskt och det gör mig så glad att dessa underbara människor går i skogen timme ut och timme in, genom regn, kyla, mörker och allt annat elände utan nåt som helst resultat utan att ge upp eller tvivla på att fortsätta!
Jag/vi är verkligen lyckligt lottade att ha såna underbara människor i vår närhet och jag hoppas att ni alla vet hur mycket jag/vi uppskattar er!!!
När klockan närmade sig 21 var vi trötta och kalla och inte ett ljud hörde vi i skogen,
så Malin och Andreas åkte hem till sitt, Frida åkte på sitt håll och jag och Malin gick in till en förtvivlad mamma,
som trots allt försökte hålla modet uppe - hon hade gått i skogen konstant i nio timmar.
Vi beslutade oss för att köra hem och vila för att orka fortsätta leta nästa dag.
När jag kom hem släppte allt och förtvivlan sköljde över mig, det var ju så kallt och blött - vad hade hänt med Gizmo?!?
Till slut somnade vi och jag vaknade kl 01.10 av att telefonen ringde - i andra änden hördes en mamma i tårar som ville meddela att Gizmo precis hade kommit hem. Pappa hade då precis ringt (mamma var fortfarande i skogen och gick) och meddelat att han fått samtal från en i byn som sett honom (hela byn var medveten om att Gíz var borta) och när pappa kom ut på trappan för att bege sig ut så stod Gizmo där!!!
Pia - döp inga fler till Escape ;) haha ;)
Tack till mina fina vänner!!!
Jo visst, kl 11.35 försvann han från mamma när de var ute i skogen och gick.
Kl 13 fick jag (som jobbade) reda på detta och blev lite smått panikslagen eftersom han aldrig gjort så innan.
Tio-femton minuter kan han väl visst irra omkring i skogen ibland,
men nu hade han ju varit iväg i en och en halv timme.
Som tur är har jag underbara kollegor så jag kunde åka från jobbet och begav mig ut i skogen.
När klockan var två och vi fortfarande inte hade sett ett spår av honom fick min kära sambo åka från jobbet,
hämta våra flickor och sen begav även de sig ut i skogen.
Då var jag, mamma, syrran och hennes kille, samt lillebrors flickvän redan ute och gick.
Så allt som allt var vi 6 personer och tre hundar ute och letade.
Sambon var inbokad på agilityträning med vårt träningsgäng på kvällen men eftersom Gizmo fortfarande inte kommit tillbaka när klockan var 17 så kändes det sådär.
Vad händer då?
Jo efter ett par samtal till övriga medlemmar i "allround-proffsen" så var alla plötsligt påväg till Wisseltofta.
Frida kom med sin berner sennen Bella, Andreas och Malin kom med sina flickor Signe och Vera och sen gick vi alla skallgångskedja tills klockan var 21.
Jag tycker det är helt fantastiskt och det gör mig så glad att dessa underbara människor går i skogen timme ut och timme in, genom regn, kyla, mörker och allt annat elände utan nåt som helst resultat utan att ge upp eller tvivla på att fortsätta!
Jag/vi är verkligen lyckligt lottade att ha såna underbara människor i vår närhet och jag hoppas att ni alla vet hur mycket jag/vi uppskattar er!!!
När klockan närmade sig 21 var vi trötta och kalla och inte ett ljud hörde vi i skogen,
så Malin och Andreas åkte hem till sitt, Frida åkte på sitt håll och jag och Malin gick in till en förtvivlad mamma,
som trots allt försökte hålla modet uppe - hon hade gått i skogen konstant i nio timmar.
Vi beslutade oss för att köra hem och vila för att orka fortsätta leta nästa dag.
När jag kom hem släppte allt och förtvivlan sköljde över mig, det var ju så kallt och blött - vad hade hänt med Gizmo?!?
Till slut somnade vi och jag vaknade kl 01.10 av att telefonen ringde - i andra änden hördes en mamma i tårar som ville meddela att Gizmo precis hade kommit hem. Pappa hade då precis ringt (mamma var fortfarande i skogen och gick) och meddelat att han fått samtal från en i byn som sett honom (hela byn var medveten om att Gíz var borta) och när pappa kom ut på trappan för att bege sig ut så stod Gizmo där!!!
Pia - döp inga fler till Escape ;) haha ;)
Tack till mina fina vänner!!!
