Orättvist
Ja, jag tycker livet är orättvist just nu.
Varför i hela friden ska det drabba just honom?
Räcker det inte med att en i familjen går hemma på heltid?
Fy fan som det ser ut, kan liknas vid en kraftig brännskada från solen - illröd.
Blåsor och skit, ömma muskler och dumma leder.
Får bara hoppas att det bestämmer sig för antingen hud eller muskler, inte båda, det kan bara inte vara meningen!!
USCH!!
Det gör mig så ledsen, varför?!?
Och nästa fredag är det begravning.
Ännu en orättvisa.
Är det verkligen så det ska vara?
Att E måste begrava två familjemedlemmar på mindre än en månad? förjävligt om ni frågar mig!
Nåja, det finns ju iaf en ljuspunkt i allt det mörka.
Idag påbörjar vi resan mot Dalarna.
Imorgonkväll får jag träffa henne för första gången.
Fröken Fröjd - min Exa.
Ska bli såå roligt!
Men nu har jag väntat så otroligt länge så när det närmar sig känns det helt overkligt.
Luften pös liksom ut och nu fattar jag inte att det faktiskt är dags.
Kul ska det bli iaf!
Även om det är en otroligt lång resa vi har framför oss.
Hoppas det är en snäll liten en,
som sover hela vägen hem ;)
På lördagkväll är vi åter i Osby.
Kalla henen Fröken Fröjd, Mini, eller helt enkelt Exa :)
Det sötaste i världen :)
over n out
Varför i hela friden ska det drabba just honom?
Räcker det inte med att en i familjen går hemma på heltid?
Fy fan som det ser ut, kan liknas vid en kraftig brännskada från solen - illröd.
Blåsor och skit, ömma muskler och dumma leder.
Får bara hoppas att det bestämmer sig för antingen hud eller muskler, inte båda, det kan bara inte vara meningen!!
USCH!!
Det gör mig så ledsen, varför?!?
Och nästa fredag är det begravning.
Ännu en orättvisa.
Är det verkligen så det ska vara?
Att E måste begrava två familjemedlemmar på mindre än en månad? förjävligt om ni frågar mig!
Nåja, det finns ju iaf en ljuspunkt i allt det mörka.
Idag påbörjar vi resan mot Dalarna.
Imorgonkväll får jag träffa henne för första gången.
Fröken Fröjd - min Exa.
Ska bli såå roligt!
Men nu har jag väntat så otroligt länge så när det närmar sig känns det helt overkligt.
Luften pös liksom ut och nu fattar jag inte att det faktiskt är dags.
Kul ska det bli iaf!
Även om det är en otroligt lång resa vi har framför oss.
Hoppas det är en snäll liten en,
som sover hela vägen hem ;)
På lördagkväll är vi åter i Osby.
Kalla henen Fröken Fröjd, Mini, eller helt enkelt Exa :)
Det sötaste i världen :)
over n out
fredag och träning
Då var det fredag igen :)
Veckan har gått fort och snart är det söndag igen!
Söndag innebär bilder från Dalarna och den dagen är numera utpekad som veckans höjdpunkt för min del!
Dagen består av städning (hur ofta kan man städa egentligen?) plock och tvätt, alltid skönt att ha fint inför helgen! :)
Sedan blir det agilityträning med Nolte, ska träna svängar idag med hjälp av hans nya leksak tänkte jag.
Hoppas han uppskattar den, tack Lillan för ditt bidrag! :)
Gizmo ska också få sin beskärda del idag, ska försöka få till lite hopptekniksträning - STORT behov av det finns!
Nolte när han var servicehund med mig på jobbet :)
Haha, Giz i nattmössan.
Kanske han hoppade bättre då pga BoT-täcket,
täcket över öronen kanske hjälpte till att samla ihop terrierhjärnan? ;)
Bjuder på ett smakprov av bilderna från Dalarna :)
Finns mkt att se fram emot den närmaste tiden,
mycket tid ska spenderas i bilen på väg mot roliga upptåg!
over n out
Veckan har gått fort och snart är det söndag igen!
Söndag innebär bilder från Dalarna och den dagen är numera utpekad som veckans höjdpunkt för min del!
Dagen består av städning (hur ofta kan man städa egentligen?) plock och tvätt, alltid skönt att ha fint inför helgen! :)
Sedan blir det agilityträning med Nolte, ska träna svängar idag med hjälp av hans nya leksak tänkte jag.
Hoppas han uppskattar den, tack Lillan för ditt bidrag! :)
Gizmo ska också få sin beskärda del idag, ska försöka få till lite hopptekniksträning - STORT behov av det finns!
Nolte när han var servicehund med mig på jobbet :)
Haha, Giz i nattmössan.
Kanske han hoppade bättre då pga BoT-täcket,
täcket över öronen kanske hjälpte till att samla ihop terrierhjärnan? ;)
Bjuder på ett smakprov av bilderna från Dalarna :)
Finns mkt att se fram emot den närmaste tiden,
mycket tid ska spenderas i bilen på väg mot roliga upptåg!
over n out
vissa dagar är bara "såna där"
Idag är det förvisso inte min tur att ha en "sån där" dag,
men jag vet precis hur det är,
mina såna dagar har nog varit ovanligt många senaste tiden,
jag vet och jag kanske inte är världens roligaste då...
Det har varit en turbulent tid sen en rätt lång tid tillbaka,
kanske inte "utvändigt", men inuti mig.
Skolan är slut och därmed började ett nytt kapitel i mitt liv.
Visserligen ett bra kapitel utan en massa plugg,
men det medför ju ändå konsekvenser och nya rutiner.
Sen är det mitt jobb,
som jag trivs väldigt bra på för det mesta.
Jag gillar tiderna, för det mesta,
det är många lediga dagar osv,
men när jag har "såna där" dagar så undrar jag vad jag ska med alla de där lediga dagarna till?
Ingen annan är ju ledig när jag är det.
Och när de är lediga så jobbar jag :P
Dessutom har det varit otroligt jobbigt med Giz.
Numera bor han inte hos oss längre,
han har flyttat hem till mina föräldrar.
Detta har varit ett otroligt jobbigt beslut att ta,
MIN hund bor inte längre hos MIG
och han är heller inte skriven på mig längre,
alltså är min hund inte min längre...
Det gör ont i hjärtat,
inte för att jag tror han kommer få det dåligt,
för det vet jag att han INTE får,
men för mig känns det som ett personligt nederlag och som ett svek mot honom.
Jag vet att jag tagit detta beslutet för hans skull,
för att jag vet att han trivs bättre där och mår bättre med det livet som de lever.
Lite mer lung och ro,
inga stressande situationer och inte så mycket att hålla koll på.
Men det känns ändå som om jag svikit honom....
Samtidigt så vet jag att detta var det bästa för alla - och främst för honom.
Jag vet att han är lycklig och har det bra,
men egot i mig tar väl över emellanåt.
Så nu går jag istället i väntans tider,
det ska bli otroligt kul,
även om det också känns knas på ett vis.
Ibland tänker jag att Gizmo känner sig utbytt,
vilket absolut inte är fallet och jag vet att hundar inte tänker så,
men än en gång är det det dåliga samvetet som tar över.
Det kommer bli kanon för alla,
Giz får bo där han trivs, han får träna och tävla och däremellan ha det lugnt och skönt.
Jag får en ny liten stjärna inom en snar framtid och jag längtar såklart!
Har inte haft hund på nästan hela året känns det som
och det är ett enormt tomrum.
Som tur är har vi ju agerat pensionat och dessutom finns här ju två flickor till,
men det blir inte riktigt samma sak.
Så jag kan säga att jag är taggad inför det som komma skall och jag hoppas verkligen att det blir bra!
Nu låter det ju nästan som om jag har en "sån där" dag...det har jag inte :P
Men ibland är det skönt att skriva av sig!
"Would you dance if I asked you to dance?...
...Would you die for the one you love?"
men jag vet precis hur det är,
mina såna dagar har nog varit ovanligt många senaste tiden,
jag vet och jag kanske inte är världens roligaste då...
Det har varit en turbulent tid sen en rätt lång tid tillbaka,
kanske inte "utvändigt", men inuti mig.
Skolan är slut och därmed började ett nytt kapitel i mitt liv.
Visserligen ett bra kapitel utan en massa plugg,
men det medför ju ändå konsekvenser och nya rutiner.
Sen är det mitt jobb,
som jag trivs väldigt bra på för det mesta.
Jag gillar tiderna, för det mesta,
det är många lediga dagar osv,
men när jag har "såna där" dagar så undrar jag vad jag ska med alla de där lediga dagarna till?
Ingen annan är ju ledig när jag är det.
Och när de är lediga så jobbar jag :P
Dessutom har det varit otroligt jobbigt med Giz.
Numera bor han inte hos oss längre,
han har flyttat hem till mina föräldrar.
Detta har varit ett otroligt jobbigt beslut att ta,
MIN hund bor inte längre hos MIG
och han är heller inte skriven på mig längre,
alltså är min hund inte min längre...
Det gör ont i hjärtat,
inte för att jag tror han kommer få det dåligt,
för det vet jag att han INTE får,
men för mig känns det som ett personligt nederlag och som ett svek mot honom.
Jag vet att jag tagit detta beslutet för hans skull,
för att jag vet att han trivs bättre där och mår bättre med det livet som de lever.
Lite mer lung och ro,
inga stressande situationer och inte så mycket att hålla koll på.
Men det känns ändå som om jag svikit honom....
Samtidigt så vet jag att detta var det bästa för alla - och främst för honom.
Jag vet att han är lycklig och har det bra,
men egot i mig tar väl över emellanåt.
Så nu går jag istället i väntans tider,
det ska bli otroligt kul,
även om det också känns knas på ett vis.
Ibland tänker jag att Gizmo känner sig utbytt,
vilket absolut inte är fallet och jag vet att hundar inte tänker så,
men än en gång är det det dåliga samvetet som tar över.
Det kommer bli kanon för alla,
Giz får bo där han trivs, han får träna och tävla och däremellan ha det lugnt och skönt.
Jag får en ny liten stjärna inom en snar framtid och jag längtar såklart!
Har inte haft hund på nästan hela året känns det som
och det är ett enormt tomrum.
Som tur är har vi ju agerat pensionat och dessutom finns här ju två flickor till,
men det blir inte riktigt samma sak.
Så jag kan säga att jag är taggad inför det som komma skall och jag hoppas verkligen att det blir bra!
Nu låter det ju nästan som om jag har en "sån där" dag...det har jag inte :P
Men ibland är det skönt att skriva av sig!
"Would you dance if I asked you to dance?...
...Would you die for the one you love?"
