Det här är inte en blogg

just nu är det den som upptar största delen utav min vakna tid
och inte är det kul heller, det går såå sakta.
Nu återstår det att se om vi hinner bli klara eller inte, jag hoppas verkligen det
samtidigt som jag bävar inför examinationen, där jag har en känsla av att det kan bli sågning vid fotknölarna
Men med den handledaren som vi haft så tycker jag ändå att vi kämpat på bra!!
Hade handledning med honom igår, andra gången under HELA kursen!
Det hela började med att han kom 10 min för sent. Direkt när han kom så vände han i dörren och sa "jag ska gå och se om jag kan hitta nåt rum vi kan sitta i". OK, så vi fortsatte vänta. Sen kom han tillbaka och sa att han hittat ett rum. Vi gick dit och direkt när han visat oss så gick han igen "jag ska bara hämta kaffe". Jaha, vad trevligt att du frågar om vi också vill ha! Pucko. Nej då, där satt han och sörplade i sig sitt kaffe i ett rum som kändes som Antarktis, svinkallt var där, men det är klart, det märkte väl inte han, han hade ju kaffe att värma sig med.
Nåja, vi berättade hur det hade gått osv, att det varit svårt att få tag i människor som ville ställa upp på intervjuer. Då säger gubben "ni kände inte då att ni kanske skulle ha kontaktat mig så vi kunde hjälpts åt?"
Nä nu j*vlar, vi var inte sena med att påpeka hur lång tid det hade tagit för honom att svara på våra mail. Det tog alltså en vecka mellan varje svar...(vi har sju veckor på oss att skriva) Så vi poängterade att det dröjde för länge och att vi inte kunde vänta. Han ignorerade kritiken och sa bara " jaja, såhär är det ibland. Handledning är ju en service och man väljer själv om man vill ta del av den eller inte" Pucko!!
Vi fortsatte vår genomgång och han var väl inte sådär positiv. Han menade att han hade fått se för lite text för att kunna ha en uppfattning om vårt arbete och huruvida vi ska lägga fram uppsatsen för examination eller inte. För det första så har vi skickat 23 sidor text till honom och jag tror att det verkligen hade underlättat om han hade SKRIVIT UT ALLA! Nej då, där sitter han med en trekvarts uppsats och har bara skrivit kommentarer på de två första sidorna....undrar just hur mkt han läst? Han hade ingen aning om var nånting stod eller vad det handlade om. Kan man inte begära det på en handledning?
Jaja, innan vi gick så påpekade vi än en gång hur dåligt vi tyckte det var att han inte svarat på våra frågor förrän efter en vecka...vet ni vad han svarar?!?!? "ja då får jag ju be om ursäkt om ni tyckte det dröjde, jag upplevde inte att det var sån brådis"
SÅN BRÅDIS? om man skickar två mail med frågor och det ska ta två veckor innan man får svar, hur ska man då kunna komma igång? "nejmen det är ju lugnt, vi har ju fem veckor kvar..hehe" Jag blir så sur!

Jaja, det ska bli otroligt skönt att lämna iväg detta och jag vet att jag inte är ensam om att tycka det...jag har inte varit särskilt trevlig sista tiden...energin är ju slut! Förlåt, ska skärpa mig Skrutt.

Som jag skrev i mitt förra inlägg så skulle ju Gizmo höftledsröntgas i samband med att vi tog stygnen efter kastreringen. Mycket riktigt så gjorde vi en röntgen. Efter ca en vecka får jag ett papper hem där det står att bilden är för dålig för att kunna göra en rättvis bedömning...hmm. SURT! Ringde veterinären som fått tillbaka bilderna, de var lika paffa som jag och menade på att bilden är kanonbra och inte skiljer sig från de som de brukar ta. De skulle ringa och be att nån annan tittade på bilden, då hon som skrivit under tydligen var ny eller iaf okänd för min veterinär. Än har jag inte hört ett ljud, så jag får väl ringa imorn, vill ju veta och det vet jag att Pia också vill :)


min fina tröja med Gizmo på ryggen :)

ikväll är det avslutning på agilitykursen, tråkigt men sant. Vi har faktiskt lärt oss en hel del och Gizmo fullkomligt älskar det. Nu går han 12pinnars slalom lös, nästan prickfritt ;) snart får vi börja träna ingångar...
Får väl se om vi ska mod till oss och tävla i sommar...det återstår att se. Mina nerver är nog lite för klena för det :P

Har förresten klippt ner Gizmo hemma, eller Malin gjorde det åt mig :) Tur att du inte ser honom nu Pia, ´för det är inte nån utställningsklippning direkt...men han svettas iaf inte vid 10 plusgrader längre, vilket innebär att vi kan träna desto mer :)

ni kan få en tjuvkik..han är ju lika söt ändå :)

Nähä, back to the uppsats

over n out

I morse bra det alltså av till Vesslarp för Herr Gizmo och mig. Jag hade noga talat om för honom vad som skule hända(kastrering), men han verkade inte särskilt berörd eller orolig ;)
Lämnade honom där vid halv nio, när han fått sina sprutor att sova på.

Under dagen har Anna varit här och hämtat böcker som skulle till Lund, gulligt! Dock blev det inget pluggande...vi måste verkligen sätta fart nu om vi ska få ihop nån uppsats att lämna in...känns inte alls lovande just nu.

Kaja och jag promenerade ner till stationen och lämnade av Anna och begav oss sedan hemåt för att lämna Kaja, så hon fick vila lite :)

Själv stack jag iväg till Zacko och gick en liten promenad i skogen, han var helt toppad som vanligt, men gick fint och lyssnade förvånansvärt bra!
En snab sväng på bibblan för att undersöka om det fanns nåt bra material till uppsatsen hann jag också med.

Väl hemma igen tog Kaja och jag en tupplur på soffan, efter nattens 3 timmars sömn för min del.
Härligt med ett jobb där man aldrig vet vad som händer :P
Mindre härligt när det inträffar sånt som gör att man inte får sova...men så är det när man jobbar med levande varelser (människor) och det är ett givande jobb, även om man sätts på pottkanten emellanåt och verkligen testar sig själv och vad man klarar av.

Nåväl, när hunden och jag hunnit sova sisådär en kvart på sin höjd så var det dags att bege sig av och hämta Malin på jobbet, för att sedan köra vidare ut till Vesslarp och hämta hem en mycket omtöcknad Gizmo.
Inget tvivel om att han var kvar inte, när jag började prata med sköterskan i receptionen så hörde man genast ett välbekant pipande...vaken var han iaf :)
Hämtade ut en mycket liten och ynklig hund, med en stor tratt.
Denna tratten stöter naturligtvis i överallt och ljudkänslig som han är så blir han livrädd varenda gång och sätter sig helt paralyserad och vågar helt enkelt inte röra sig. Sen är han naturligtvis inte riktigt klar i huvudet heller efter dagens narkos och medicinerna som han nu får äta ett tag framöver.
Idag är en sån dag när man kan sätta honom på en plats och vara helt övertygad om att han sitter kvar när man kommer tillbaka, oavsett hur lång tid man varit iväg ;) det är inte varje dag man kan göra det ska jag säga!
Men jag tycker synd om honom...han ser så menlös ut och tittar på oss med bedjande ögon, som om han undrar vad han gjort för att förtjäna detta? och hur gick det till? jag minns ju inget! Det är ungefär det hans blick talar om hela tiden.

Svea tittar på honom som han vore ett hot från yttre rymden...

Han tycker iaf att den där trumpeten han fått runt halsen är otroligt jobbig och säkerligen livsfarlig, så det är bäst att hålla sig på sin kant. Hans annars väldigt frenetiska kissande har han totalt glömt bort och sätter sig mest och tittar, som om tratten skulle anfalla om han så mycket som blinkade.
Att gå upp för trappan var förenat med livsfara sa han när vi kom hem. Varenda steg han tog smällde han i tratten och for ner för trappan igen...tills vi fick instruera och visa att man får bära huvudet högt, då gick det bra:)


här nedan kommer lite bilder på en apatisk hund...helt oförmögen att göra nåt mer än att sitta/ligga och titta stelt framför sig

hmmm på helspänn


knappt att jag vågar blunda, men jag ger det ett försök


trattperspektiv

over n out

förmiddagen har spenderats i skolbänken. Måttligt road av kommande kursens innehåll och upplägg, men man kan ju inte få allt här i världen. Snart sommarlov, får väl se det så :)
På väg från tåget till skolan kom jag å tänka på en sak som jag alltid gör. Det är ju nämligen så att det alltid, överallt finns folk som inte kommer i tid. I synnerhet på sådana ställen som tågstationer, huruvida det beror på personen i fråga eller om han/hon bara missat bussen och fick ta en som gick en minut senare, det vet jag inte. Hur som helst så leder den sena ankomsten i princip alltid till att det kommer en panikslagen määniska springande, med andan i halsen, rosor på kinderna och kappan fladdrande. Personen springer och springer och när personen i fråga väl har tåget inom räckhåll så stängs dörrarna. Tillbaka till det jag egentligen ville säga, det är nämligen så att jag i princip alltid måste följa hela det här förloppet med blicken, jag måste ju bara få se upplösningen "hann hon?" "öppnade de dörrarna för honom?" Jag tror att SJ har en inbyggd "när-dörrarna-väl-har-stängts-går-det-inte-att-öppna-dom-igen"-funktion. För där kan de stå frusna på utsidan och banka, på insidan står en varm leende konduktör och vinkar farväl. Så jäkla okäckt! Men varför denna besatthet av att följa hela händelseförloppet, från min sida alltså?
Förra veckan nån gång råkade jag ut för detsamma, med ett undantag - jag hann!
Jag satt i bilen och värmde mig i väntan på tåget, såg tåget pysa in på stationen, så jag stegade ur bilen. Då upptäckte jag till min förskräckelse att de bytt spår just denna morgon!! Vi har liksom två tåg och det händer ytterst sällan att de byter och om de gör det så brukar alla tåg gå från det spår vars sida jag nu stod på. PANIK!!
jag tog det långa benet först och gjorde en rejäl språngmarsch förbi stationshuset, under järnvägen och uppför trappan. (i ungefär halva trappan höll jag på att kollapsa så snabbt jag sprang)
Får syn på tåget när jag kutar mina sista trappsteg och vad ser jag?! dörrarna stängs. "Jaha, tänkte jag, nu är jag ett sånt där jävla fån som ska stå här och böla över ett missat tåg, Jag missar skolan eftersom nästa tåg går om två timmar, jag missar sushin, fan också"  men då! Då ser jag honom, föraren har huvudet utanför fönstret och säger "jaha du" och ler lite, samtidigt som han trycker på den magiska "jag-kan-öppna-för-dig-fast-du-är-sen-bara-för-du-är-så-söt" haha, nåt skumt var det iallafall, för jag kom med tåget, dock halvt död, genomsvettig och flåsande som en flodhäst, men åkte tåg gjorde jag och sushi fick jag!

Jag överraskade mig själv imorse. Gick till skolan i min egen lilla värld. Såg en ung tjej i sin flashiga BMW, hon skulle fickparkera. Körde fram, rattade, backade bak, men oj  vad hon bedrog sig, backade rätt upp på trottoaren! och plötsligt hör jag från MIN mun "HA!" Skojar du att jag blev paff? men jag tyclte faktiskt det var lika gott till henne, så det så!

Kom hem med tåget, går under järnvägen och bakom mig hör jag klackadojjor och två manliga röster som pratar på en inte-här-ifrån-utan-från-ett-mycket-finare-ställe-dialekt, typ stockholmska. De går där och tror de ser viktiga ut med sina klackaskor, stora märkeskopiajackor och portföljer. Visst, de kunde sett viktiga ut om det inte vore för den slarviga frisyren, den gigantiska lösprillan under läppen och de snusfärgade tänderna, säkert skitviktiga faktiskt!
"Kom du genom stan...öhh. byn, nej jag menar körde du genom samhället eller??"  Daaah!
Jaja tänkte jag, tragiska pojkar som leker vuxna (så kändes det)Sen gick jag vidare till min bil. körde runt posthuset och bort i rondellen. Vem står där i sin Volvo V70 (obs! sveriges vanligaste bil - där fick ni) jo där i sitter alltså de här två förvuxna bebisarna och kör UT FRÅN DET ENKELRIKTADE! Gatan är alltså ENKEL-riktad, det betyder att man enbart får köra på det ena hållet. Vad är det som gör att vissa tror att de får köra som de vill bara för att de pratar dialekt och kör Volvo V70? Sånt stööör mig.
Det var väl mitt tillskott til dagens i-landsproblem, eller som my love säger dagens i-världsproblem :)

Nåja, nu är jag på jobbet så det är väl dags att...hmm. Jobba!

Sakna sakna

Igår var det som alla säkert vet "kärlekens dag".
Jag är inte så imponerad av Alla hjärtans dag faktiskt, bara en massa press om allt man ska handla, "hur man bäst skämmer bort sin älskling" etc. Så vi hade bestämt oss för att bojkotta kalaset och bara äta god mat och ta det lugnt.
Jo men visst, "jag vet att vi inte skulle, men..." och så fick jag iallafall en fin blomma.
Jaha ja, och jag som för en gångs skull faktiskt höll mig till det vi bestämt hade ingen blomma och ingen paket med mig...men det löste sig ändå, fick hit sakerna med hjälp av familjen:)   

                                                           detta var alltså en del av paketen iallafall
                 
                                                                                         visst är den fin?



Nåja, vi åt jättegod mat, tittade på en halvfilm (sen var klockan mycket) men innan dess var vi minsann flitiga.
Vi var nämligen ute på en cykeltur med hundarna.
Detta var Gizmos första cykeltur och det gick i princip som en dans, han tyckte det var skoj!
Kaja var kanske inte lika imponerad av att cykla, men visst sprang hon på bra!

                    



Idag är det fredag! Bästa dagen ever!
Ringde till veterinären nu imorse och fick tid redan idag. Så idag är det dags för Giz att få sin vaccination och dessutom få örat kollat, nån slags infektion gömmer sig där inne :(
Ikväll är det middagsbjudning, mp3fixande, hundvandrande och kanske en bilstädning som står på schemat. Har jag tur kan jag även lägga händerna på min nya dator ikväll *vill*. Ska bli skönt att slippa denna, visst, den har varit en trogen vän, haha, men nu har det gått för långt. Det är med nöd och näppe + massa suddande som jag kan skriva detta inlägg utan en massa "c" överallt. Kcunde likca gärcna scett utc scåhcär...haha.

Tack Jönsson för designen, den är superfin!

Stod bakom en man i kassakön på hälsokostbutiken idag. Han skulle köpa ett armbågsskydd på order av sin fru.
Butiksbiträdet letade upp ett, mätte hans armbåge och hittade till slut rätt storlek.
Hela konversationen började med att han tackade för att hon hittade rätt storlek. Då var kvinnan i butiken snabb att tacka för att han ville handla av henne.
De stegade fram till kassan och kvinnan sa "det blir 69 kronor tack"
"Jaha tack" tack sa han och räckte fram en hundralapp.
"Tack" sa kvinnan, vaddå tack? tack som i "tack för att du betalar och inte stjäl" eller?
Hon gav mannen sin växel, varpå han tackade så väldigt. För vad? För att han fick tillbaka SINA överblivna slantar?
Oohh ja,  jag glömde ju att han även tackade för kvittot OCH för att han fick sin påse med armbågsskyddet i. Som i "tack för att du ger mig det som jag betalat för så jag får med mig det hem och inte bara kastat pengarna i sjön"!?!?
Naturligtvis tackade butiksbiträdet för att han tackade. När de sedan stegade ur affären var kvinnan bakom disken kvick att lägga till ett "tack och hejdå", varpå mannen naturligtvis tackade igen och gick ut genom dörren.
Hur i hela fridens namn kan det komma sig att vi tackar för precis allting? Visst, lite artighet och hyfs har ingen dött av, men ibland kan man nästan tro att människor tackar för att de ens får existera. Om ni någon gång tar er tid eller får tillfälle att studera människor ute i samhället så ska ni få se vad jag menar.
Säg tillexempel att en kvinna står och tittar på kläder vid ett ställ och någon ouppmärksam person kommer och antingen bufflar rakt in i kvinnan, eller kanske bara "råkar" köra på denna med kundvagnen. Vem är det oftast som ber om ursäkt? Jo jag tror att det är kvinnan som blir bufflad eller påkörd som vänder sig om och ler lite oskyldigt "oj, ursäkta". Ursäkta för vaddå? Ursäkta mig för att du inte ser dig för?? Ja, jag säger då det. Svenskarna är nog lite väääl hövliga ibland, kalla det dumsnäll eller vad du vill.

Har iallafall tränat hund idag. Gick relativt bra. Gizmo är duktig, det är bara det att jag inte är det. Jag tänker för mycket, oftast på fel saker, står fel, vrider fel...tja, nåt mer? men men, jag är ändå rätt nöjd. Zacko fullkomligt älskar agility och hoppar mer än gärna, kul!!

nu kallar duschen

over n out

saknar sommaren, ser det inte skönt ut?!?

Sommaren som gått har varit den bästa någonsin, helt underbar
Den har verkligen förgyllt mitt liv och förändrat det till det bästa tänkbara, lycklig är jag!!


Nu är det januari och skolan har dragit igång, sisådär kul, men nu är det inte jättemycket kvar, bara 2 terminer, 3 om man vill vara lite extra duktig. 
Jag hoppas verkligen att denna terminen går fort och smärtfritt, så man kan bli klar nån gång ;)
Tänk sen är man "vuxen" haha. utbildad och klar, redo för yrkeslivet, det känns skrämmande.
men när jag ser på praktiken så känns det lugnare.
Visst, jag har massor att lära. Men jag vet att jag kommer att trivas om jag hamnar på nåt liknande ställe.
Jag vet att jag har någonting att tillföra, trots att man känner sig som världens minsta teskedsgumma när man väl står där och känner sig helt maktlös.

dagen som gått...skola, meningslös skola. En föreläsning tagen direkt ur boken, hur givande kan det bli.
Dagen till ära höll vi till på IKDC "Ingvar Kamprad Design Centrum"  uppe på LTH, där vi aldrig håller till i vanliga fall, tack gode gud för det, åka massa buss och sånt vill jag inte hålla på med för att ta mig till skolan!
I alla fall så inleder vår föreläsare med att säga att "det var ju kul att så många tagit sig hit, till Ingvar Kamprads Design Centrum. ja, alltså Ingvar Kamprad som startade IKEA!"
Jo men goddag yxskaft, född i farstun eller bara tappad? Jag undrar hur många i min klass som fick en aha-upplevelse, svaret på deras livs stora gåta "Jahaaaaa, är det deeeen Ingvar Kamprad, är det haaaaan som startade IKEA, då vet jag varför jag känner igen namnet, jag som tänkt på det sååå länge, vad skönt att äntligen få svar på varför jag känner till hans namn. Det får jag inte glömma, bäst jag antecknar"
Jag blir bara såå trött, hur kan man bara säga nåt så urbota korkat?

Hur som helst så övergav jag denna dåliga föreläsare vid namn Gun.
Jag tog ett tidigare tåg hem och spenderade istället kvällen med en promenad, tillsammans med de jag älskar mest.
Det var skönt och avkopplande, min ilska försvann ganska fort :)


Så Jönsson, läs nu! med tanke på hur intressant min blogg blev idag så tror jag att jag återkommer först när jag har nåt kul att berätta....


"Baby there aint no mountain high enough...."

Mmm precis, hur kul är det då att skriva?
Kände att jag trots denna idétorka var tvungen att plita ner några rader, mest för att Jönsson tyckte jag klagar på henne utan att själv vara bättre. Vilket hon visserligen har jäkligt rätt i

Hösten är här och jag känner bara BLÖÖÖÖ. Det är kallt, det regnar, blåser..isch. Men det är fint ute, alla färger och så är ju trevligt, en fröjd för ögonen som det så fint heter.
Nåt som inte är så fröjdefullt med denna årstiden är vara ute + massa hårig hund = hela skogen i huset och massa ogenomträngliga tovor på hela hunden :( Men va fan gör man? Hunden måste ut och jag kan inte gärna raka honom, eller? Fick nåt fint tips på sökträningen. Iom att den utförs i skogen bland diverse löv, grenar och gyttja så blir ju iaf min hund väldigt smutsig och tovig. " Ja men du kan ta knästrumpor till barn och klippa av foten på dom, sen kan du trä själva strumpskaftet på hundens ben, så blir det inte massa grenar och smuts i pälsen"
Jo men goddag yxskaft, haha, skrattar åt tanken. Gizze i knästrumpor...haha. Tror ni inte det hade klätt honom?


                                                                                  


Nåja, dagen som gått har inte varit så hemskt spännande eller underhållande. Gick en runda med Carro, Zacko och Gizmo. Skönt att prata lite skit. Zacko fick för sig att han skulle in i nån hage och jag tänkte inte på det, han var ju kopplad och jag fortsatte gå och han också, tills han satte elstängslet i nacken, fick en stöt och var helt övertygad om att det var Gizmo som låg bakom spektaklet, varpå Gizmo får sig en rejäl avhyvling utan att fatta nånting. Sen gick Zacko som ett ljus vid min sida...tänk vad lite el kan göra ;)


nä, nu får det vara nock. Ajö

vissa dagar är bara fyllda med ingenting alls
så himla tradigt!!!
visserligen är det helt och hållet upp till mig själv att skapa en så kallat meningsfull vardag, som vi traggar på tjejerna på jobbet om dag in och dag ut, men jag själv, jag har ingen. i alla fall inte idag! :(

det enda vettiga jag har gjort idag är det faktum att jag varit på klubben och tränat min arme hund. han var faktiskt superduktig och gjorde precis vad han skulle nästan hela tiden, vilket är bra! men jag kan ju inte vara där i timmavis bara för att ha nåt att göra?!

vad gör alla andra människor en helt vanlig sketen måndag?
jobbar, skola, u name it. det är nackdelen med att jobba som vi gör. man är alltid ledig när ingen annan är det och det är twåkit i längden!!

nåja, får väl ta mig i kragen och städa mitt flickrum, mitt alldeles egna lilla flickrum :( fy farao

live on the coke side of life